Stagnelius, Karlfeldt och Fröding

Stagnelius ”Till förruttnelsen”

Dikten ”Till förruttnelsen” har en vacker rytm och en väl sammansatt versfot. När man analyserar dikten närmre så ser man ett tydligt samband mellan liv och död. Han har fått nog av detta jordeliv och önskar inget mer än att upplösas till jord igen och han längtar verkligen tills han ligger begravt, därmed kallar han förruttnelsen sin brud.

” Förruttnelse, hasta, o älskade brud, Att bädda vårt ensliga läger!
Förskjuten av världen, förskjuten av Gud,
    blott dig till förhoppning jag äger.”

Denna dikt beskriver utifrån mitt perspektiv en mycket sjuk och plågad man som aldrig upplevt någon lycka utan föreställer sig den största lycka när han ligger begravd.

 

Fröding ”En kärleksvisa”

I dikten nämner Gustav en dröm som aldrig besannats, som om drömmen var för vacker att få. Med denna dikt berättar Gustav att han köpte kärlek för pengar eftersom att han ansåg sig inte vara kapabel till att hitta kärlek utan att behöva betala för det. Han kände inget ont gentemot kärleken, ”Sjung vackert om kärlek ändå”. Det han kände var att han aldrig skulle få uppleva den drömmen om kärlek som han hade. 

 ”För den, som ur Eden förbannats, är Eden ett Eden ändå”

Denna mening anser jag berättar att han har syndat på något vis och att han känner en sådan skuld över det han gjort att han själv inte tycker att han förtjänar att känna kärlek.

Om Jag skulle få chansen att utifrån denna dikt säga någonting till honom skulle det vara att alla kan hitta kärlek, oberoende på hur ens yttre ser ut. Som jag tidigare nämnde så utgick jag utifrån att texten berättar att Gustav har syndat på något sätt, men detta anser jag inte är något hinder för att hitta äkta kärlek. Kärlek är som Gustav själv sade, en vacker dröm. Denna dröm får många människor uppleva, en del inte. Det som är viktigt är att man aldrig få ge upp, den som ger upp finner aldrig några svar. Jag tror att Gustav skulle svara att han vet att kärlek är en underbar gåva som han tyvärr aldrig kommer få uppleva eftersom att när jag läser texten så föreställer jag mig att Gustav redan gett upp hoppet när det gäller att finna kärlek.

 

Erik Axel Karlfeldt ”Dina ögon äro eldar”

Jag tycker att detta är en fin dikt som berättas utifrån en person som själv vet vad olycklig kärlek innebär. Hela dikten består i stort sett av metaforer som gör att man själv får bilda sin egen uppfattning om diktens budskap. Jag utgår ifrån att detta är en kärleksdikt, och att den som skrivit dikten känner sig underlägsen gentemot sin partner.

”En fiol jag är med världens alla visor i sin låda, du kan bringa den att spela, hur du vill och vad du vill”

Denna mening tolkar jag som att han säger till sin älskade att han gör vad hon än säger och behagar eftersom att han älskar henne. När man älskar någon så är man villig att göra vad som helst för den personen och vad som helst för att göra den glad. I denna mening märker man tydligt att personen som Karlfeldt skriver om har väldigt stor makt över honom. Denna person har så stor inverkan på honom att hon eller hon skulle kunna få göra vad som helt.

”Vänd dig från mig, vänd dig till mig! Jag vill brinna jag vill svalna”

Jag tror att han är medveten om att sättet denna person styr honom på inte är bra, men ändå är han så förtrollad av denne att han ignorerar det och istället bara fokuserar på det som är bra med personen.

 

// Nellie Svedin

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emmashjltar.blogg.se

Litteraturblogg

RSS 2.0