Jag får en känsla av att boken till en början är lite kall och har en något deprimerande ton. Efter hans dotters födelse ändras dock denna känsla, när Jan fick hålla i sin dotter upplevde han en känsla han aldrig tidigare upplevt. Jag skulle vilja påstå att det är relationen mellan far och dotter som romanen tar vid. Det är vanligare att läsa om en relation mellan mor och dotter, men i denna roman är det tvärtom vilket gör att det hela blir intressant att läsa om.  

Boken har korta kapitel vilket gör att det händer mycket på kort tid, samtidigt som utvalda händelser detaljeras noggrant. Jag tycker att författaren har fokuserat på att beskriva händelser i livet som är av större betydelse, till exempel när han döpte sin dotter. Detta gör att boken inte blir långrandig utan det är lätt att följa karaktärerna och boken blir händelserik. I och med att boken är skriven 1914 så är det ett gammaldags språk i boken med många äldre uttryck. Trots den gamla svenskan tycker jag ändå att boken är lättläst just på grund av bokens upplägg med korta kapitel och högt tempo, handlingen är lätt att ta till slig. Jag tycker att språket i boken skapar en härlig inlevelse, jag får en känsla av att jag befinner mig flera hundra år bakåt i tiden, att jag är på samma plats med karaktärerna. Jag tycker att språket är det enda som avslöjar bokens ålder vilket gör att boken känns aktuell även idag.

I ”Kejsaren av Portugallien” finns det många olika karaktärer men jag hade tänkt berätta lite mer om Jan i Skrolycka. Jan tänker på sig själv som andra person och har mycket funderingar och tankar. Samtidigt som han verkar lycklig, verkar han även fundersam om varför han blir utsatt för så mycket orättvisa. Det som gör Jans karaktär så stark är hans mäktiga kärlek till hans dotter Klara Gulla. Jan gör allt för sin dotter, dem har ett speciellt band mellan sig. Jag tycker att författaren har låtit läsaren få en bra bild utav Jan genom att man får följa hans tankegångar genom hela boken.

Jag tycker att miljöbeskrivningarna i boken är väldigt bra, Selma har lyckats förmedla känslan av att man ser hela scenen framför sig. Till exempel när Jan och hela byn traskar iväg mot kyrkan på julottans morgon. I denna scen beskrivs detaljerat hur Jan ser de små trollen gömma sig inne i skogarna och hur mörkret skingrar sig kring det långa tåget av byborna.

Av: Elin Nylander NA11